Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. Stockholm: Stockholms universitetsförlag, s. 31–46. Tillhandahålls via Canvas. Lindström, L. (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT, Kritisk utbildningstidskrift nr133/134, 57–70. Martin, A. (2017). Skissprocessen – en del av lärandet.

En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner. I sin avhandling har forskaren Marie-Louise Hansson Stenhammar studerat hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.

Både i vårt yrkes- och vardagsliv kommer vi förväntas att bli mer och mer flexibla. Förändringarna är många och vi måste kunna ta egna initiativ. Då är alla de här praktisk-estetiska lärprocesser, som ger teoretisk såväl som praktisk klokhet, en stor tillgång. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar genom […] Estetiska lärprocesser präglas av aktiva aktörer som "äger" processen samt att processen i sig är av värde. Eleven är här en medskapare snarare än ett oskrivet blad och lärarens roll är att iscensätta kunskapssituationer och agera handledare genom processen, snarare än att förmedla kunskapen [2]. Lindström (2009) beskriver estetiska lärprocesser i slöjd, dels i relation till kreativitets teorier och dels i relation till Marners (2005) begrepp mediespecifik och medieneutral. Marner (1999; menar att olika medieringar har specifika villkor som metodiskt och systematiskt bör approprieras i respektive mediering.

Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett akademiskt fält och ett ämnesområde inom framför allt landets lärarutbildningar. Det handlar om hur estetiska uttrycksformer kan användas i undervisningen och hur det estetiska på olika sätt finns närvarande i alla skolans ämnen, det vill säga inte bara de som traditionellt brukar betecknas som estetiska (bild, musik I den praktiska metodboken Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser visar författarna hur estetiska ämnen som drama, musik och bild, kan bredda våra möjligheter att förklara och uppleva naturvetenskap och teknik. Teori varvas med praktiska exempel och övningar som integrerar ämnesområdena och lockar till samspel och lek. Estetiska lärprocesser och språkundervisning Estetiska lärprocesser handlar om att eleverna ges möjlighet att själva skapa, reflektera och lära genom de olika … Estetiska lärprocesser "Memorerande av fakta prioriteras framför kritiskt tänkande och kreativitet – även i ämnen som bild, slöjd och musik." Det visar Marie-Louise Hansson Stenhammars forskning kring estetiska lärprocesser i skolan.

dans och slöjd, vilka kallas estetiska uttrycksformer. Lärarens uppgift är att organisera undervisningen så att eleverna får en möjlighet att fördjupa sig och även får tid till förståelse och prövande. Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta på i

"Att lära genom att skapa hör framtiden till, och slöjden har här ett unikt bidrag att lämna till människors utveckling" skriver professor Roger Säljö i denna bok. Här beskrivs hur en pedagogiskt upplagd slöjdundervisning kan ta sig uttryck i ett modernt samhälle.

möjligheter och inspirera till ämnesövergripande undervisning med inriktning mot estetiska lärprocesser i ämneslaget, arbetslaget och i de estetiska ämnena.

I tabellen nedan beskrivs ämnesspecifika och ämnesneutrala likheter och skillnader i lärande utifrån att lära sig om, i, med eller genom: Estetiska lärprocesser finns i alla ämnen. Forskning Memorerande av fakta prioriteras framför kritiskt tänkande och kreativitet – även i ämnen som bild, slöjd och musik. Det visar Marie-Louise Hansson Stenhammars forskning. het att vara delaktiga och samspela.

Estetiska lärprocesser om i och genom slöjd

Om hur man närmare bestämt bör förstå estetiska lärprocesser finns det emellertid ingen konsensus. Att man kan ta sig an begreppet och fenomenet estetiska lärprocesser på en mängd olika sätt framkommer av de essäer som samlats i denna antologi. Download Citation | On Aug 22, 2018, Ulrika von Schantz published Estetiska lärprocesser eller estetiska lärprotes(t)er? Om motstånd, motspråk och restprodukters upprättelse | Find, read and På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om bild, musik, slöjd, rytmik, lek och drama. Genom undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att.
Medium long hairstyles

Grunden borde ligga i att variera sin undervisning genom estetiska lärprocesser och multimodalt lärande (kommunikation) musik och slöjd. SLÖJDENS ESTETISKA OCH KULTURELLA UTTRYCK. 7. Inledning.

billigaste privatleasingen
jämställdhet statistik scb
tenhult naturbruksgymnasium
stockholmsk dialekt historia
optikbranschen tidning

2. Litteratur och teori om estetiska lärprocesser 7 2.2 Estetiska lärprocesser 8 2.3 Litteraturen om relationell pedagogik 11 3. Metod 12 3.1 Urval av information 13 3.2 Undersökningsmetod och forskningsetik 13 3.3 Möjliga utfall 15 4. Resultat 17 4.1 Slutsats 23 4.2 Slutord 25 5. Litteraturlista 26 6. Enkät 27 7. Bilaga 31

Begreppet estetiska lärprocesser, vad innebär det? låta eleverna undersöka en linje på olika sätt genom att experimentera med linjen i olika material eller jobba med l 27 sep 2015 estetiska lärprocesser i utveckling!

Sluten psykiatrisk anstalt
bridal shower

heter de fått genom den estetiska processen, att de analyserar och diskuterar för att nå insikter och medvetandegöra sig om vad den estetiska erfarenheten tillfört. Begreppet estetik och estetiskt används främst i utbildningssystemet som ämnen och utbildningar som ligger mer åt det praktiska hållet exempelvis, målning, slöjd och musik.

Studenten utvecklar med utgångspunkt i estetiska lärprocesser kunskaper och förståelse för slöjdämnets estetiska och kommunikativa uttrycksformer liksom förståelse för hantverk och design som samtida kulturella fenomen. Vi diskuterande om och hur hans fyrfältsmodell om estetiska lärprocesser kan hjälpa oss att förstå, få syn på, pröva och analysera undervisningsdesign och elevuppgifter i estetiska ämnen. Om en uppgift designas för att bidra till ett konvergent lärande ”om” eller ”med” ämnet, hur ska den då vara formulerad och vad ska bedömas? Och om uppgiften är tänk att utveckla ett mer divergent lärande ”i” eller ”genom” ämnet, hur tar den sig uttryck då? Studenten utvecklar med utgångspunkt i estetiska lärprocesser kunskaper och förståelse för slöjdämnets estetiska och kommunikativa uttrycksformer liksom förståelse för hantverk och design som samtida kulturella fenomen. grundsärskolan och dess lärmiljö.